mufasalever

Idag hade jag Hejdå-fika med Ramona på Dungers. Om bara några dagar ger hon sig ut i världen, och när hon väl kommer hem igen har jag åkt iväg, och när jag sedan kommer hem så är hem för mig förmodligen inte det stället hon kallar hem.

Sorgligt, men det är väl bara att vänja sig, för liknande situationer kommer ju drabba en hela livet. Man kommer, man går. Man träffas, man säger hejdå. Man lever, man lär.

Det är så det funkar, livet.