dagens problem
Jag är rastlös och nyduschad. Jag försöker fundera ut något jag skulle kunna göra för att sluta vara rastlös och nyduschad, men de enda jag kommer på är att duscha igen och de är slöseri med vatten.
....?
de mesta kan man köpa, men ingen kan köpa pernilla wahlgren
Jag tänkte bara klargöra för alla att egentligen är jag ett geni. Okej? I DO AM A GENYOUS
ni skulle se mig nu
Jag har skurat en hel vägg ren från köttslamsor och köttsaft och ungefär hälften hamnade i håret.
so fresh, so beautiful.
som i den där reklamen
I lördags kväll var jag på Laponia. Det var kul och det kan ha hänt att jag drack lite alkohol. När man druckit alkohol slutar kroppen producera ett enzym som gör att vätskan behålls i kroppen, så därför behöver man dricka mer vatten efteråt. På grund av det tog jag den kvällen in en stor vattenkanna på mitt rum, som jag kanske fyllde för mycket, eftersom jag nämligen bara drack upp 2/3 av den. Morgonen därpå hade jag bråttom så jag lät kannan med vatten stå kvar. Den fick stå där hela dagen och när jag på kvällen skulle se hockey i mitt rum stod den fortfarande där. Med anledning av att jag skulle svara på ett sms tog jag upp min mobiltelefon från skrivbordet, och när jag skulle lägga tillbaka den missade jag bordet och la den i vattenkannan istället. Jag märkte det inte förrän fem sekunder senare och då var skadan redan skedd. Den slutade fungera, avled där och då.
och ja,
"det är bara ett exempel på vad som kan hända när man inte stannar hemma på kvällarna!"
gardinhumor
memories never die
Ikväll har jag suttit och kollat filmer och videoklipp från 2006 fram till nu. Som den kameranörd jag är har jag ju i stort sett hela mitt senare liv dokumenterat i filmform. Alla olika perioder, alla känslor, alla händelser.
Jag brukar alltid bli så himla sorgsen när jag kollar gamla grejer. Inte bara en gång har jag gråtit över gamla minnen och relationer jag insett aldrig kommer bli vad de varit. Allt som inte kunnat upprepas på samma sätt har varit ett knivhugg i hjärtat
Men idag känns det annorlunda. Inte ens när jag kollar blödigaste klippen på mig själv pouring my heart out vid pianot känner jag mig ledsen. Inte ens när jag kommer ihåg känslan av kärlek. Vissa saker har jag definitivt kommit över nu. Det må ha tagit länge, men nu är hjärtat immunt, och det är skönt.
vad gäller allt annat, alla glada klipp med alla underbara människor, så känner jag mest glädje över allt jag fått uppleva. Jag känner att jag haft tur som fått umgås med världens roligaste människor, och istället för att se slutet på något gammalt ser jag början på något nytt.
Jag är stark nu. Jag har inte alltid varit det, men jag är det nu. Jag är stark och jag ska till London och det finaste jag kommer ta med mig dit är minnena jag fått dela med människorna jag brytt mig mest om.
YOU KNOW I LOVE YOU
(och vi har mycke kul kvar)
vi kan säga såhär
om jag varit magnus betnér hade jag skrivit något annat än tussilago här.
Men nu är jag inte magnus betnér. Och om jag öser ur mig en massa svärord och elaka meningar och säger att jag är så jävla förbannad och fuck allt, ja, då verkar det bara löjligt.
så därför: Tussilago my friends, tussilago.
strange days
men nu känns allt ungefär i sin ordning igen. Har jobbat idag, och nu ska jag på gym med skuri. Man mår bra av rutiner, ibland (är det är därför du har bokat enkelbiljett till london utan bostad och jobb Isabelle?hmm... ).
Jag åker fasiken om mindre än 4 veckor! En tredjedel av glädjen har omvandlats till skräck, men det hade jag väntat mig. Känner mig även lite ofokuserad på allt. Som om det hela tiden varit någon annans liv jag planerat, och när jag nu inser att det är mitt eget, så har jag inte psyke nog att sätta mig in i det på riktigt.
men det kommer gå bra. Och går det åt helvete kommer jag hem på två månader. MEN INTE TIDIGARE ÄN SÅ. För jag är ingen mes.
rubrik 2
efter att ha shoppat loss på itunes (!) förlitar jag mig nu på den helande kombinationen
bra musik + solsken
om inte det får mig att le så vet jag inte vad
rubrik
Typ lyssnat på podversioner av sommar i p1
gått på lågvarv
funderat
druckit kaffe
och ikväll såg jag en dokumentär om Ola salo på tvåan
den var bra, allt han sa lät så himla klokt.
nu ska jag nog gå och lägga mig. känner mig lite för fucked up in the brain för att använda den i vaket tillstånd.
och ja, icket att förglömma: Jag har bara nio tånaglar kvar. Den tionde sparkade jag av med min egen fot. smidigt värre.
säkerhetsåtgärder
Så nu är det bara att inhandla resten av grejerna på inköpslistan!
pepparspray
elchocksgrej som Lisbeth salander har
pistol
skottsäker väst
bombhund
gaslarmare
syrgastub
och ett first aid kit.
Man kanske tror att jag skojar nu. Det gör jag väl kanske, men om sanningen ska fram kommer jag förmodligen vara skräckslagen varje gång jag till exempel åker tunnelbana i London. För sån är jag, jag vågar göra saker men när jag väl gör dem är det alltid något som jag är rädd för. En tsunami, ett terroattentat, en hiss.
men som någon sa,
Det farligaste som finns är att leva. För då kan man dö.
och jag som var intresserad
jag ba:
Isn't it hard not to take your work home when you are a psycologist?
Don't you start analyzing yourself when you are a psycologist?
Do you know anything about hyponosis?
do you?
do you?
do you?
han ba haha , no no, skaka skaka på huvudet, håll käft kvinna eller så pratar vi om vädret.
(om han inte hade varit så osugen på att prata hade jag även frågat: do you thinkt the fact that i bought a shirt that looks exactly like en sparkdräkt jag hade when I was 1 year old, means that I want to become a baby again?"
IHIIIIIIIII HIHIHIHI IIIHIIII
För att jag vaknade klockan 8, stenpigg och snygg i håret, och bestämde mig för att göra sushi! Ba på momangen direkt!
Jag vet att klockan bara är 09:59, men jag har så mycket energi att jag inte vet vad jag ska göra med den annars. Springa kan jag ju inte göra eftersom det är 48 minus, och frukost vill jag inte laga för att det är zooo naat zexi..
Så, sushi it is! Och idag klockan kvart i tre ska jag äta min första semla tillsammans med Sussie. ÅÅÅH! Dessa små guldkorn i livet!
Jag är hög. På kaffe och heroin men mest på livet. I denna stund skulle jag kunna göra ANYTHING!!
Bara för det lägger jag nu in en bild ENBART TAGEN FÖR DETTA BLOGGINLÄGG, på my beautiful self.
Och på söndag är det alla hjärtans dag. Hur ska ni fira? Jag har inte bestämt mig.
antingen ska jag ge all min kärlek till min familj och min katt
eller så ska jag omvandla kärleken till hat och fira alla satars dag med sarah och susanne, som vi alltid gör, rebelliska och coola (tragiska?) som vi är.
Eller så ska jag helt enkelt lägga ut mitt hjärta på blocket och fråga om någon vill köpa det. lägsta pris 40 kronor.
Nej. Jag skojar allvarligt talat. Det äger att vara singel. Mest för att det blir så låga telefonräkningar när man är utomlands.
Här kommer några fler bilder från dom senaste typ 2 månaderna.
hos emelie. Har jag någonsin varit såhär snygg på en bild förut? Ja. men det var ca 17 år sen.
Som ett komplement till den förra. Jag vet inte vad som hände 2 skunder senare. Did we or did we not kiss? Årets mysterium.
Sarah. Hon borde få en egen radioshow. Det har ingen med bilden att göra men ändå.
Evelina. Borde få en semla. Är snygg. Åker i min bil.
Jag sarah tina. Lika bra att bilden är felvänd. Den var inte direkt det finaste mr. canon producerat.
På denna bild återfinns objektet för all min passionerade kärlek. Är det mamma? Är det katten? Nej, det är miniräknaren i nederkanten.
Världens snyggaste tjej. Oavsett om hon har blänkande svettfläckar i ansiktet eller inte.
Antons hand. Sarah. Jennys arm. Fotografi när det är som bäst.
Och här, det coolaste av allt. JAG TRÄFFADE MAGNUS BETNÉR!!! Fick ingen autograf dock, han var för full.
Nej. Nu har jag slösat en halvtimme av min sushi-tid. Hejdå, och puss till alla inspirerande roliga människor.
dagens meningar.
Det är faktiskt ganska ofta roligt att jobba eftersom dom flesta som jobbar är roliga. Ica är bra.
Nu ska jag se nyaste Beck-filmen. jag tycker dom sagt att det varit sista beck-filmen dom fem senaste filmerna. Kan dom bestämma sig kanske va?
Jag är för övrigt nöjd idag. Solen sken och det kändes nästan som vår! SMAJLIIIE
filt magic
Igår hände något övernaturligt. Jag virade en filt kring mig för att jag frös och när jag hade den runt mig fick jag en stark, instinktiv känsla som sa mig att jag snarast var tvungen att sy om den här filten till en tröja! WHAT THE FUCK!? tänkte jag, eftersom jag alltid hatat syslöjd och syslöjd hatar mig, och tröjan med 98 procents sannolikhet skulle bli ful.
Men det handlade inte om syslöjd. Detta var något större som jag inte kan beskriva. Fråga typ moder theresa vad som drev henne och ni kommer få samma svar.
Så jag sydde ihop filten! Jag ba tog symaskinen och gjorde några stygn här och där, så att den, till slut, gick att ha på sig! (BILD ICKE BIFOGAD)
Men det slutar inte här. Bara någon sekund efter att den skabbiga filten blivit tröja, så fick jag för mig att jag skulle brodera på den. Inte någon lite blomma, utan hela mitt liv. Allt som betyder något för mig. Så jag gick på lillica och köpte en grå tråd och broderade en dator. NEJ. Det gjorde jag inte. Jag har inte kommit så långt, men idag ska jag fara och handla och sen ska jag get started med mitt livsverk!
För det är så det känns. Det känns som den där tröjan är mitt livsverk. Hade huset börjat brinna hade jag räddat den före alla andra grejer. Typ.
SÅ, that's what I wanted to say. Och nu verkar jag väl helt snickrad i huvudet som skriver ett långt inlägg om en jävla filt som ingen annan än jag bryr sig om, men HEJ, ni behöver inte läsa.
Bye bye!
